Aktuella frågor: Romer i Kosovo

I total medieskugga pågår ett grymt drama på gränsen mellan Makedonien och Grekland , i Medzitlija. Där har 690 flyktingar, män, kvinnor och barn sedan den 19 maj hindrats att ta sig över till den grekiska sidan där de vill söka asyl. Några av dem har gjort misslyckade försök och blivit motade tillbaka med våld av makedonsk polis och militär. I över två månader har de 690 asylsökande nu tvingats tillbringa nätterna under bar himmel.

Flyktingarna är etniskt rensade romer från Kosovo. De har bott i provisoriska flyktingläger i Makedonien i snart fyra år.

När albanerna kom tillbaka till Kosovo sommaren 1999 började en ny etnisk rensning i Kosovo. Den har världen inte velat se. Albanerna, som hade skyddats undan serberna av ett välvilligt och generöst EU, började nu själva en etnisk rensning. De anklagade romerna för att ha samarbetat med serberna under kriget och satte igång en häxjakt mot dem. Barn och gamla, alla jagades de iväg. Deras hus stacks i brand, några blev mördade, många är fortfarande försvunna.

Nu var det tyst inom EU; albanerna hade man hjälpt ­ men det kom inga erbjudanden om skydd åt romerna.

De romer som inte lyckades ta sig till något EU-land har sedan dess levt som internal displaced persons, utan flyktingstatus, i bl a Makedonien. Nyligen stängde UNHCR flyktinglägret utanför Makedoniens huvudstad Skopje, med motivering att de sanitära förhållandena där blivit odrägliga.

En stor grupp bland romerna valde då att försöka ta sig till EU via Grekland.

De romska organisationerna Roma National Congress och International Romani Union har vädjat till EU att ta emot flyktingarna och ge dem temporärt skydd. Deras vädjan ligger nu hos Europadomstolen i Strasbourg.

Sedan sommaren 1999 har FN genom UNMIK den militära och administrativa kontrollen i Kosovo. UNHCR avråder EU från att återsända romer till Kosovo och UNMIK har förklarat att man inte kan garantera för deras säkerhet.

EU har varit likgiltigt för Kosovoromernas orimliga situation.

Danmark vägrar lyssna till UNHCR och UNMIK och har redan börjat tömma sina flyktingläger på flyktingar från f d Jugoslavien. Flyktingarna erbjuds pengar om de lämnar landet frivilligt. De som inte reser frivilligt får inga pengar.

Detta har fått människorättsorganisationen ERRC (European Roma Rights Centre) i Budapest, en organisation som särskilt bevakar situationen för den romska minoriteten i Europa, att reagera. I ett brev till statsminister Fogh Rasmussen och flyktingminister Bertel Haarder fördömer ERRC de danska åtgärderna och anser att det inte är fråga om något frivilligt återvändande.

EERC uppmanar den danska regeringen att genast upphöra med sina utpressningsmetoder och i stället garantera romerna skydd i Danmark. Under rådande omständigheter bör samtliga romer från Kosovo ges internationellt skydd i de länder där de sökt tillflykt, framhåller ERRC.

I Sverige har migrationsverket nyligen beslutat pröva att sända tillbaka kosovoromer om deras hemort kan betraktas som "säker". Om migrationsverket anser att det är lugnt i Crmljane, Glogovac, Kisno Polje, Crkolez, Suvi Lukavac, Donji Petric eller någon annan ort i Kosovo varifrån de 200.000 romerna jagats iväg av albanerna, ska de skickas tillbaka dit.

Men vad menas då med ett "säkert område"?

De veterligen enda "säkra" bostadsområden som finns för romer och andra minoritetsgrupper i Kosovo är isolerade enklaver. De boende kan inte förflytta sig ett steg utanför dessa getton utan skydd av militär. Utan militär eskort kan de inte ta sig till sjukhus, skolor, arbetsplatser eller besöka släktingar och vänner. De lever i praktiken som fångar i sina egna hem.

Varför är det så tyst om just dessa flyktingar? Är det för att det handlar om romer, ett folk som i århundraden föraktats och förföljts i Europa?

 

IRKA CEDERBERG, irka.cederberg@telia.com

(Publicerad i Sydsvenskan på Aktuella frågor, tisdag 29 juli 2003)

[Luk dette vindue]